Bakgrund

2002 Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal undertecknades den 29 augusti.

2003 Lagen (2003:758)om skatteavtal mellan Sverige och Portugal införlivades och trädde i kraft 31december.

2009 Införde Portugal särskilda skatteregler som innebar att inflyttade fysiska personer kunde ansöka om status som s.k. non-habitual residents (NHR).

2017 Sveriges regering lyfte frågan om att omförhandla skatteavtalet medPortugals regering.

2019 Protokoll om ändring av skatteavtalet undertecknades i Bryssel.

2019 Sverige ratificerade ändrings-protokollet hösten 2019 så att det ändrade avtalet skulle kunna träda i kraft och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2020.Portugal har
emellertid inte ratificerat ändringsprotokollet. Mot bakgrund av att den portugisiska regeringen ännu inte vidtagit de åtgärder som krävs för att ratificera ändringsprotokollet föreslår regeringen att skatteavtalet ska sägas upp, varvid Sverige är oförhindrat att beskatta pensionerna i fråga.

Till följd av uppsägningen måste den lag genom vilken avtalet införlivats i svensk rätt upphävas. Vidare föreslår regeringen att riksdagen antar en lag som innebär att den lag som antogs i samband med att riksdagen godkände av ändringsprotokollet utgår. Ett utkast till propositionen har beretts med Skatteverket.

Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp dubbelbeskattningsavtalet medPortugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelserna som länderna kommit överens om.

Sverigehar dubbelbeskattningsavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal.

Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trotts uppmaningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet och avtalet sägs därför upp.

Avtalet upphör att gälla från 31 december2021.

Konsekvenser för individer och företag

Att skatteavtalet sägs upp innebär att båda länderna är oförhindrade att beskatta berörda skattskyldiga i enlighet med sin interna rätt. Det går enligt regeringen inte att i detalj redogöra för konsekvenserna för individer och företag, eftersom det är beroende av förutsättningarna i varje enskilt fall och även påverkas av lagstiftningen i Portugal.

Generellt gäller dock att det nuvarande avtalet inte i någon större utsträckning begränsar beskattningen av individer eller företag i den stat där de är hemmahörande (hemviststaten). Avtalet begränsar däremot i större utsträckning en avtalsslutande stats möjlighet att beskatta individer och företag hemmahörande i den andra avtalsslutande staten för inkomster som har sin källa i den förstnämnda staten (källstaten). I fråga om källstatsbeskattning innehåller avtalet vissa trösklar för beskattningsinträde och begränsningar för uttag av källskatt, vilket gör det möjligt att peka på vissa generella konsekvenser för individer och företag.

För individer blir en tydlig och avsedd effekt av att avtalet sägs upp, att det inte längre kommer att finnas några hinder för beskattning i källstaten av pensioner som härrör från den staten. De pensioner som personer bosatta i Portugal får från Sverige och som i nuläget till följd av avtalet inte beskattas i Sverige, kommer att bli föremål för beskattning i Sverige. På motsvarande sätt kan individer bosatta i Sverigekomma att beskattas i Portugal för pensioner som betalas ut därifrån. Eftersom sådana pensioner emellertid redan är föremål för beskattning i Sverige, torde skillnaden i totalskatt inte bli av betydelse.

För individer bosatta i Sverige kan det bli en högre beskattning i Portugal i fråga om betalningar från Portugal avseende utdelning, ränta och royalty, eftersom avtalet innehåller begränsningar för uttag av skatt i källstaten på sådana betalningar.

Företag med investeringar eller verksamhet iPortugal kan också komma att träffas av en högre beskattning iPortugal av betalningar från Portugal när det gäller utdelning, ränta och royalty.Inom bolagssektorn finns emellertid EU-gemensam lagstiftning om begränsningar av uttag av källskatt inom EU, vilket minskar dessa effekter.

Företag med verksamhet i Portugal kan komma att bli skattskyldiga där i fler fall än vad som gäller i dag eftersom de trösklar för beskattningsinträde som följer av avtalets bestämmelser om beskattning av näringsverksamhet bedriven från fast driftställe inte längre kommer att gälla.

I Sverige finns intern lagstiftning för undanröjande av dubbelbeskattning i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). Avräkningslagen ger möjlighet till undanröjande av dubbelbeskattning även ifall när det inte finns något tillämpligt skatteavtal, vilket lindrar de negativa effekterna av att skatteavtalet med Portugal sägs upp. Att båda staterna i ett avtalslöst tillstånd är oförhindrade att beskatta enligt intern rätt kan även generellt leda till en viss ökad administrativ börda för individer och företag. Effekter i form av möjlig högre beskattning i enskilda fall och en ökad administrativ börda för enskilda och företag måste dock avvägas mot principiella överväganden om syftet med skatteavtal. Dessa avtal syftar huvudsakligen till att undanröja dubbelbeskattning.

Övriga konsekvenser

Enligt regeringen går det inte att med någon större säkerhet avgöra vilka konsekvenserna blir förSveriges skatteintäkter av att skatteavtalet med Portugal sägs upp. Att Sverige kommer att vara oförhindrat att beskatta de pensioner som i nuläget inte får beskattas i Sverige innebär ökade skatte­intäkter. Mot detta ska vägas en viss möjlig ökning av antalet fall där skatt­skyldiga medges avräkning från svenskskatt för skatt som har betalats i Portugal. Utifrån dessa förutsättningar förväntas beslutet inte ge upphov till någon negativ offentligfinansiell effekt.