Nya föreslagna regler om arv och testamente - så kan du påverkas

Regeringen har nyligen presenterat utredningen SOU 2025:91 “Nya regler om arv och testamente”, som innehåller flera omfattande förslag till förändringar av den svenska arvs- och testamentsrätten. Bakgrunden till reformen är att dagens regler till stora delar har sina rötter i 1900-talets början medan samhället sedan dess har förändrats i grunden. Fler lever som sambor, familjekonstellationer är mer varierade och digitala lösningar har blivit en naturlig del av våra liv. Syftet med förslagen är att skapa en mer modern, rättssäker och praktiskt fungerande arvsrätt som bättre speglar dagens verklighet.

Arvsrätt för kusiner 

En fråga som återkommande väckt diskussion är huruvida kusiner bör ha rätt att ärva. Utredningen föreslår att nuvarande ordning ska bestå, vilket innebär att kusiner även i framtiden inte kommer att ha någon arvsrätt. Sedan 1928 har reglerna inneburit att när det saknas arvingar i närmare led – det vill säga make, barn, föräldrar eller syskon – tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden. Trots att fonden ibland kritiserats för sin förvaltning och användning av medel, bedömer utredningen att det varken motsvarar arvlåtarens typiska vilja att kusiner ska ärva eller att ett återinförande av deras arvsrätt skulle vara praktiskt lämpligt. Ett sådant steg skulle enligt utredningen snarare riskera att försvåra och fördyra boutredningar. Arvssystemet föreslås därför ligga fast i sin nuvarande form. 

Utvidgade regler om förlust av arvsrätt

En av de mest uppmärksammade nyheterna i förslaget gäller situationer där en arvinge kan förlora sin rätt till arv. Idag gäller att den som uppsåtligen dödat arvlåtaren även mister sin arvsrätt. Utredningen vill nu gå ett steg längre och införa en möjlighet för arvlåtaren att genom testamente begränsa en bröstarvinges laglott, om barnet dömts för ett allvarligt uppsåtligt brott som inneburit en grov kränkning mot arvlåtaren själv, exempelvis grov misshandel eller liknande. Samma möjlighet föreslås gälla om brottet riktats mot någon av arvlåtarens närstående.

Dessutom föreslås att en arvinge eller testamentstagare som genom våld orsakat att arvlåtaren inte längre kan uttrycka sin vilja, till exempel på grund av allvarlig skada eller medvetslöshet, ska förlora sin rätt till arv, även om gärningen inte lett till arvlåtarens död. Syftet med denna utvidgning är att skapa en mer rättvis och moraliskt hållbar ordning, där grova brott får konsekvenser även i arvsrättsligt hänseende.

Ett stärkt skydd för efterlevande sambor

En annan central del av reformförslaget handlar om sambors ställning vid dödsfall. Idag befinner sig sambor i en betydligt sämre sits än makar; de ärver inte varandra och kan endast begära bodelning av den egendom som utgör samboegendom. Det kan i praktiken innebära att en efterlevande sambo tvingas sälja bostaden eller på annat sätt lämna sitt hem för att kunna lösa ut arvingar.

För att skapa ett mer rättvist system föreslår utredningen att sambor ska ges ett förstärkt skydd. Barn ska exempelvis kunna avstå från sitt omedelbara arv till förmån för den efterlevande sambon och i stället få efterarvsrätt när sambon avlider. Sambor ska också kunna testamentera till varandra med fri förfoganderätt, vilket i praktiken innebär att den efterlevande får rätt att fritt använda arvet under sin livstid men inte testamentera bort det vidare.

Särkullbarn, det vill säga barn till endast den ena sambon, ska dock behålla sin rätt att få ut sin laglott direkt. Bouppteckningen ska enligt förslaget utformas så att efterarvsrätten tydligt framgår, vilket skapar större klarhet i efterföljande

arvsfördelning. Sammantaget innebär dessa förändringar att efterlevande sambor får ett ekonomiskt skydd som närmar sig det som gäller för gifta makar.

Ett statligt testamentsregister

Ett av de mest betydelsefulla och praktiskt nydanande förslagen är att ett offentligt testamentsregister ska inrättas och administreras av Skatteverket. Registret ska vara frivilligt, men förväntas få stor betydelse för att stärka rättssäkerheten. Idag förekommer det inte sällan att testamenten försvinner, förvanskas eller inte kommer fram i tid efter en persons död, vilket kan leda till omfattande tvister.

Genom registret kommer en digital kopia av testamentet att kunna registreras och lagras säkert. Testatorn ska kunna ange var originalet förvaras, vem som ska underrättas vid dödsfall och hur testamentet ska delges arvingar. En kopia av testamentet ska också kunna bifogas bouppteckningen. För att skydda den personliga integriteten ska absolut sekretess gälla i upp till 50 år efter testatorns död. Syftet är att säkerställa att testators vilja alltid respekteras och att testamenten inte går förlorade, vilket i sin tur stärker både rättssäkerheten och förtroendet för arvsrättssystemet.

Digitala testamenten – e-testamenten

Ett stort steg mot en digital framtid inom familjerätten är förslaget om digitala testamenten eller så kallade e-testamenten. Det innebär att ett testamente ska kunna upprättas och signeras elektroniskt av testator och två vittnen via en säker statlig e-tjänst. Testamentet blir giltigt först när det registrerats i det nya testamentsregistret.

De traditionella formkraven, det vill säga skriftlighet, underskrift och bevittning, kommer att bestå, men ska kunna uppfyllas i digital form. Det innebär att både testator och vittnen kan signera digitalt, exempelvis med e-legitimation. Förslaget förväntas göra det enklare att skapa, uppdatera och bevara testamenten, samtidigt som säkerheten upprätthålls genom statlig kontroll och spårbarhet.

Skärpta krav på testamentsvittnen

Utredningen föreslår även tydligare krav på hur testamentsvittnen ska anges. Syftet är att minska risken för förfalskningar och otydligheter vid bevittning. Vittnenas identitet ska därför framgå mer detaljerat genom uppgifter som namnförtydligande, personnummer, yrke, ort och datum. Ett testamente blir inte ogiltigt om dessa uppgifter saknas, men bevisvärdet försvagas, vilket kan leda till osäkerhet vid en eventuell tvist. Det blir därför viktigt att redan vid upprättandet av testamentet säkerställa en korrekt och tydlig bevittning.

Modernisering av reglerna om nödtestamenten

Utredningen vill även anpassa reglerna om så kallade nödtestamenten till dagens tekniska förutsättningar. Ett nödtestamente är en möjlighet för en person att uttrycka sin sista vilja i en akut situation där det inte är möjligt att uppfylla de vanliga formkraven. I dag gäller att ett sådant testamente kan vara muntligt eller egenhändigt skrivet, men utredningen vill utvidga detta till att även omfatta digitala uttryck – exempelvis sms, e-post, ljud- eller videoinspelningar.

Ett nödtestamente ska vara giltigt oavsett form, så länge det klart uttrycker testators yttersta vilja. Domstol ska kunna fastställa att ett visst uttalande eller meddelande utgör ett giltigt nödtestamente. När detta skett ges arvingarna tre månader på sig att klandra testamentet efter att domen vunnit laga kraft. Förslaget innebär att lagstiftningen bättre tar höjd för moderna kommunikationssätt och oförutsedda nödsituationer.

Sammanfattande reflektion

Utredningen utgör en av de mest omfattande översynerna av svensk arvsrätt i modern tid. Förslagen syftar till att skapa en mer rättssäker, digitalt anpassad och samhällsnära reglering av arv och testamente. Genom ett offentligt testamentsregister, möjligheten till digitala testamenten och ett stärkt skydd för sambor moderniseras rättsområdet på flera plan. Samtidigt skärps laglottsreglerna genom nya förverkandemöjligheter och reglerna om nödtestamenten uppdateras för att fungera i en digital tid.

Om förslagen antas förväntas de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2027.

Behöver du hjälp att se över ditt testamente?

Våra familjerättsjurister följer utvecklingen av lagförslaget noggrant och kan hjälpa dig att upprätta, tolka eller uppdatera ditt testamente – både enligt gällande regler och med hänsyn till kommande förändringar.