Bör kusiner få arvsrätt?

Frågan om kusiners arvsrätt har åter väckts till liv i regeringens utredning SOU 2025:91 Nya regler om arv och testamente. I vår tidigare artikel gick vi igenom flera av de föreslagna förändringarna i arvsrätten, där just kusiners eventuella rätt att ärva väckte särskilt mycket intresse.

I denna artikel vill vi därför belysa varför ett införande av arvsrätt för kusiner, trots sina till synes sympatiska motiv, riskerar att skapa fler problem än det löser.

Kortfattat innebär förslaget att kusiner ska kunna ärva när närmare släktingar saknas, något som var fallet fram till 1928. Tanken är att arvet ska stanna inom familjen i stället för att tillfalla Allmänna arvsfonden. Vid första anblick låter det kanske rättvist men när man granskar frågan närmare framträder flera juridiska och praktiska utmaningar som talar för att dagens regler bör kvarstå.

Arvsrätten bygger på närhet, inte avlägsen släktskap

Den svenska arvsrätten vilar på principen om arvsrättens avtagande släktskap, det vill säga, ju längre bort släktingen står, desto svagare blir det rättsliga bandet.

Systemet är enkelt och förutsägbart på så sätt att om det inte finns arvingar i första, andra eller tredje arvsklassen går arvet till Allmänna arvsfonden.

Att utvidga arvsrätten till kusiner skulle innebära att en fjärde arvsklass införs, vilket bryter mot den tydliga struktur som i snart 100 år gjort arvsrätten till den det är idag. 

Gränsen som idag dras vid mor- och farföräldragenerationen är inte en slumpmässig gräns utan markerar den sista punkt där släktskapet vanligtvis innebär en reell personlig relation.

Praktiska problem i dödsboförvaltningen

Ur praktisk synvinkel skulle en återinförd arvsrätt för kusiner göra dödsboförvaltningen betydligt mer komplicerad.

Det blir svårare och mer tidskrävande att fastställa vilka kusiner som finns, särskilt när släktskap sträcker sig över flera generationer, länder och namnbyten.

Införande av arvsrätt för kusiner skulle således medföra förlängda boutredningar, öka kostnaderna för dödsbon samt göra det svårare för staten att hantera arv där inga närstående finns.

Allmänna arvsfonden fyller en viktig samhällsfunktion

En vanlig invändning mot dagens system är att Allmänna arvsfonden “tar över” tillgångar som annars borde stanna i familjen.

Men fonden är inte en opersonlig statlig kassa utan finansierar varje år hundratals projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Arv som annars skulle gå till avlägsna släktingar gör här konkret nytta i samhället.

Att återinföra kusinarvsrätten skulle innebära att dessa resurser minskar, utan att det nödvändigtvis stärker den individuella viljan hos arvlåtaren.

Arvlåtaren har redan friheten att välja

Det är också viktigt att komma ihåg att den som vill låta sina kusiner ärva redan kan göra det genom ett testamente.

Det finns alltså inget behov av lagändring för att tillgodose viljan att låta arvet stanna inom familjen.

Ett testamente ger dessutom möjlighet att ange särskilda villkor, fördelning och förvaltning, något en lagstadgad arvsrätt inte kan ta hänsyn till.

En återgång som skapar fler problem än den löser

Utöver att försvåra boutredningar och förlänga handläggningstiderna skulle ett sådant förslag även minska Allmänna arvsfondens samhällsnytta samt öka risken för arvstvister, detta i en tid då domstolarna redan är synnerligen hårt belastade.

Kort sagt skulle lagförslaget medföra en mindre effektiv och mindre förutsebar rättstillämpning, utan att lösa något verkligt behov.

Slutsats

Att låta kusiner ärva kan vid första anblick verka rättvist men det är viktigt att beakta att arvsrätten måste bygga på principer, inte känslor.

Dagens ordning är både tydlig och funktionell; nära släktingar ärver, avlägsna släktingar gör det inte. Den som vill låta sin kusin ärva har full frihet att skriva testamente och fördela sin kvarlåtenskap så som denna önskar.

Kontakta oss på WYZ Law Group om ni vill ha hjälp att planera ert arv eller upprätta ett testamente enligt gällande regler.